Nina Ananiashvili

Prima ballerinan, chefen för Georgiska statsbaletten Nina Ananiashvili studerade vid de koreografiska instituten i Tblisi och i Moskva för bl.a. Tamara Vikhodtseva och Natalia Zolotova. Åren 1987−2004 dansade hon som prima ballerina vid Bolsjojbaletten i Moskva den klassiska balettens mest betydande huvudroller. Ananiashvili har haft framgång i alla de största internationella balettävlingarna: hon vann den internationella balettävlingen i Varna 1980, Grand Prix i den internationella balettävlingen i Moskva 1981 och seniorklassen år 1985 samt Grand Prix i USA International Ballet Competition i Jackson 1986. 

Ett veritabelt genombrott i Ananiashvilis karriär skedde år 1988, då hon uppträdde tillsammans med Andris Liepa på New York City Ballet. Under sin karriär gästspelade hon med ett flertal danskompanier, bl.a. Royal Ballet i London, Mariinskijteatern i S:t Petersburg och Den Kongelige Balett i Köpenhamn. Åren 1993−2009 var hon principal dancer vid American Ballet Theatre.

Sedan september 2004 har Ananiashvili varit konstnärlig chef för Georgiska statsbaletten vid Opera- och Baletteatern ”Z. Paliashvili” i Tbilisi samt rektor för Vakhtang Tjabukians koreografiska institut.

Ananiashvili har medverkat i juryn i ett flertal internationella balettävlingar och har gjort koreografier för danskompanier runt om i världen. Hon har beviljats hedersutmärkelsen folkets artist i Georgien (1989) och i Ryssland (1995), det statliga priset Zurab Anjaparidze och Rustaveli (1993) samt Georgiska presidentens utmärkelse Order of Excellence (2010). År 2001 tilldelades hon Ryska federationens statliga pris. Ananiashvili var den första ballerinan som fått det ryska nationella Triumph-priset (2001) för sina insatser inom konsten. År 2002 fick hon tidskriften Dance Magazines pris och år 2007 valdes hon till Georgiens goodwillambassadör för FN. Italiens president beviljade henne 2011 priset Solidarity Medal of Honour och år 2017 fick hon det prestigefulla priset Order of the Rising Sun, Gold Rays with Neck Ribbon, som grundats av kejsar Meiji av Japan år 1875.